Sverige och omvärlden

Sverige samarbetar med de andra nordiska länderna Danmark, Finland, Island och Norge, främst genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, där länderna kommer överens i olika frågor som respektive land sedan kan genomföra. EU (Europeiska unionen) är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan flera europeiska länder som startade efter andra världskriget för att skapa fred och stabilitet i Europa; Sverige har varit medlem sedan 1995. EU-länderna samarbetar inom många områden som jordbruk, ekonomi, miljö, handel och migration, fattar gemensamma beslut och tar fram lagar som gäller i alla medlemsländer. En viktig tanke med EU är att länderna blir starkare tillsammans genom de fyra friheterna: att människor kan studera, flytta, arbeta och sälja varor fritt mellan länderna — till exempel kan alla EU-medborgare arbeta eller studera i ett annat EU-land. Sverige är också medlem i Europarådet, en europeisk organisation som bildades 1949 och som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och som bland annat driver Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

Sverige är medlem i Förenta nationerna (FN) sedan starten 1945 efter andra världskriget, liksom nästan alla världens länder. FN:s syfte är att bevara fred och säkerhet i världen, lösa konflikter och stoppa krig, arbeta för alla folks lika värde och självbestämmande, samt arbeta för mänskliga rättigheter och friheter. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) är en statlig myndighet som arbetar för att minska fattigdom och förtryck i världen — genom Sida stödjer Sverige andra länder med att utveckla demokrati, jämställdhet, ekonomi och ett hållbart samhälle.

Sverige har en lång fredshistoria: landet förde senast krig mot en annan stat i början av 1800-talet. I ett krig mot Ryssland 1808–1809 förlorade Sverige Finland, som hade varit en del av Sverige under nästan 700 år, och några år senare tvingades Norge in i en union med Sverige som ett resultat av Napoleonkrigen — Norge blev sedan på fredlig väg en självständig stat 1905. Efter dessa händelser har svensk politik varit inriktad på att undvika nya krig. Efter andra världskriget hamnade världen och Europa i ett kallt krig, en konflikt mellan ett västligt block (framför allt med USA) och ett östligt block (med Sovjetunionen och dess allierade), som hotade varandra med kärnvapen och starka militärmakter. Danmark och Norge anslöt sig till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), medan Sverige fortsatte att vara neutralt och valde att stå utanför Nato.

1991 föll Sovjetunionen och det kalla kriget tog slut, vilket förändrade säkerhetsläget i Europa. Sverige gick med i EU 1995 och blev mer integrerat i det europeiska samarbetet. När Ryssland angrep Ukraina 2022 ökade oron för säkerheten i Norden, och Sverige och Finland valde att nästan samtidigt ansöka om medlemskap i Nato — en försvarsallians som syftar till att skydda medlemsländerna. Sverige blev medlem 2024.

Sverige ansvarar för att skydda landet och dess invånare. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan bli tvungna att hjälpa till att försvara landet om det behövs — det kallas totalförsvarsplikt. Det svenska totalförsvaret omfattar både det militära försvaret och det civila försvaret. Det militära försvaret består av Försvarsmakten: armén, marinen och flygvapnet, som ska skydda Sveriges territorium och självständighet och även kunna delta i internationella insatser. Sverige har allmän värnplikt, som omfattar alla män och kvinnor som fyllt 18 år — de får svara på frågor och göra tester, och sedan beslutas det vilka som blir aktuella för en grundläggande militär utbildning; bara en del av dem går vidare och genomför utbildningen. Det civila försvaret innebär att fler än militären ska kunna möta hot och utmaningar i samhället — i civilförsvaret ingår verksamheter som ska säkerställa att skola, arbete och hälso- och sjukvård kan fortsätta fungera vid krig eller kris. Försvarsmaktens uppdrag är att stärka både det militära och civila försvaret för att öka motståndskraften och avskräcka möjliga angripare.