En sekulär stat och ett mångreligiöst land

Sverige är en sekulär stat, vilket innebär att staten är religiöst neutral och inte tar ställning för eller diskriminerar någon religion — staten garanterar alla rätten att själva bestämma om de vill eller inte vill tillhöra en specifik religion. Religionsfriheten har historiskt inte alltid varit en självklarhet: länge var den protestantiska lutherska kyrkan den enda tillåtna religionen, och det var först år 1860 som det blev tillåtet för svenskar att lämna Svenska kyrkan (men bara om man samtidigt gick med i ett annat kristet samfund). Det slutgiltiga genombrottet för religionsfriheten kom med religionsfrihetslagen 1951, som gjorde det möjligt för människor att helt fritt välja religion eller att inte tillhöra någon religion alls. År 2000 skildes staten och Svenska kyrkan åt, och Svenska kyrkan blev ett av flera trossamfund i samhället — den är fortfarande det största kristna samfundet i Sverige. Enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, har alla rätt att utöva sin religion, och ingen får diskrimineras på grund av sin tro eller religiösa uppfattning. Undervisningen i religionskunskap i den svenska skolan ska ge eleverna en bred förståelse för olika religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar från hela världen, med målet att främja förståelse, tolerans och respekt för olikheter.

Kristendomen har präglat Sverige genom århundradena och satt många kulturella spår. Antalet medlemmar i Svenska kyrkan sjunker visserligen, men många svenskar firar ändå kristna högtider som jul och påsk, även om de inte ser sig själva som religiösa, och religiösa ritualer som dop, kyrkbröllop och kristen begravning är fortfarande vanliga, även bland dem som inte beskriver sig som troende. Religionens roll i samhället har minskat, samtidigt som religion och religiösa frågor fått större uppmärksamhet på senare tid. I takt med att invandringen har ökat har också mängden religioner som utövas i Sverige ökat, och idag finns så gott som alla världens religioner representerade i landet.

Kristendomen är idag världens största religion. I dagens Sverige finns många olika kristna samfund som representerar olika traditioner och trosinriktningar, till exempel de tre huvudinriktningarna ortodoxa kyrkor, den katolska kyrkan och olika protestantiska kyrkor. Svenska kyrkan har omkring fem miljoner medlemmar och har historiska rötter i den lutherska, protestantiska traditionen som grundades på 1500-talet — innan dess, under medeltiden, var Sverige ett katolskt land, och det finns fortfarande många gamla, ofta medeltida, kyrkor runt om i det svenska landskapet.

Judendomens historia i Sverige kan spåras tillbaka till 1700-talet, då judar först fick rätt att bo och utöva sin religion i landet. Antisemitismen var länge mycket spridd i hela Europa, och det var först 1870 som judar fick fullständiga medborgerliga rättigheter i Sverige. Judendom är idag den minsta av världsreligionerna, med flera judiska församlingar och synagogor i dagens Sverige som erbjuder olika sätt att praktisera judisk tro och kultur, och som spelar en viktig roll för att bevara och främja judisk tradition och gemenskap.

Kontakterna med hinduism och buddhism i Sverige började framför allt under 1900-talet, bland annat genom resor till Asien och ett ökat intresse för meditation och yoga; idag finns hinduer och buddhister framför allt bland invandrare från länder där dessa religioner är stora, och det finns både buddhistiska och hinduiska församlingar och tempel på olika platser i Sverige. I början av 1900-talet fanns bara ett fåtal muslimer i Sverige — det var först efter andra världskriget som antalet muslimer ökade genom invandring, och Sveriges första moské byggdes under 1970-talet. Islam är numera den näst största religionen i landet, med moskéer och bönelokaler över hela Sverige. De svenska muslimska församlingarna och organisationerna speglar flera olika riktningar och traditioner inom islam, som sunni och shia, och erbjuder bön, undervisning och gemenskap.